Ibland tvivlar jag
Jag tvivlar på att jag är den rätta för dig.
Trots att du ler åt mig i smyg,
Eller som det att du aldrig kan hålla dina händer i styr. Du berättar varje dag vad vacker jag är och du får mig att må bättre än bäst.
Du berättar jämt hur kär du är, du är glad för att äntligen få känna på kärlek på riktigt. Ibland säger du att det vore lättare utan mig.. just för att slippa vara rädd att förlora det man håller käraste på jorden. Jag känner lika.
Jag tvivlar just därför att rädslan att leva utan dig är ungefär som att få barn. Ständig oro, Minsta lilla = sömnlös natt. Och du vet att du inte skulle klara en dag utan denna människa.
På riktigt älskling jag dör hellre än att leva utan dig. För du är mitt allt och du är precis lika viktig som barnen.
Vad människor än säger eller tror så är det trots allt jag som får dela min vardag med dig.
Det var du som kom till mig.
Det är du som vill stanna hemma varje kväll för att vara med mig.
Det är mig du delar alla dina ögonblick i livet.
Det är mig du ler med.
Det är mig du längtar efter.
Det är mig du älskar med.
Det är mig du inte kan slita dina händer ifrån.
Men framförallt det är vi som är en familj.
Vi är mamma och pappa.
Nya som gamla.
Jag oroar mig för barnen när du ska iväg och jobba.. två timmar idag och dom hänger på låset. Du är deras allt. Våra små hjärtan som verkligen har visat hur mycket glädje man kan få av barn. Snälla barn, givmilda och förstående. Det är inte många barn som har dessa egenskaper. Men det är vad dom är. Stolt mamma, stolt pappa ♡
Jag tvivlade länge på detta med ett tredje barn. Visst var det planerat från topp till tå. Men när vi väl var där och hjärnan fungerade igen och kroppen mådde piss. Barnen var inte värda det. En pappa i huset som nästan aldrig var hemma pga jobb, en mamma som spydde och hade noll energi och grät för det mesta. Idag finns det ingen tvivel på detta. Vincent pratar om sin lillebror macke och lillasyster i magen som ska komma ut ur pullan. Macke är inte lika förstående ännu men jag vet att han kommer att bli världens bästa storebror. Snart är vi i vecka 36, tiden springer iväg. En pappa som pussar och pratar med magen ständigt, ett tryck av henne som gör att jag smäller av. En kliande mage från denna vecka kan förmodligen ge mig bristningar men än så länge syns inget.
Fantastiska människor och det bästa av allt är att ni är mina människor ♡♡