Aldrig längre bort än ett andetag

Med ett flin på läpparna trots att jag är ensam ikväll.
Helt otroligt hur bra livet kan bli. Den som gapar efter mycket mister oftast hela stycket. Medans en annan var tyst och gjorde inget större väsen.. jag är nog en väldigt jobbig människa att leva med i och med att jag är så fruktansvärt bestämd. Men jag har i princip ingen begäran mot någon utan mer passar det inte försvinn. Hejdå. 

Jag har en helt fantastisk sambo som kom nu på kvällen innan han åkte på träning. Han satte sig bredvid mig, tog min hand och sa - jag älskar dig fruktansvärt mycket och skulle aldrig göra något mot dig. 

Jag kan ju bara svara -' jag vet det älskling och jag älskar dig fruktansvärt mycket. Han är ju trots allt mitt liv, min trygghet och min livskamrat. Bästa vän. Älskar dig mest pappa ♡ 

Sen har jag dessa tre ting. Tre ting som får mig att se ut som 40 ibland. Tre perfekta människor med så mycket kärlek som dom både ger och får ta emot från alla i våran närhet. Att se lyckan i deras ögon. Som med malcolm när han fick se sin syster för första gången idag och sa uli. Han skulle hålla, pussas och kramas. 
Dom små som jag sagt tidigare men dom två stora får man säga idag. Helt otroligt vad fort allting kan förändras på bara någon sekund. 

Och sen har man en annan sida. Jag är inte bara sambo eller mamma. Utan även vän. Och idag har jag fått umgås med mina närmaste vänner måste jag säga. För det är skillnad på vänner. Dessa två är så klart min liz och min sofie. Två helt otroliga människor. Jag önskar alla människor såna i sin närhet för då finns det inte mycket negativt kvar. För så länge jag har dom vet jag att jag klarar mig igenom det mesta här i livet ♡ konstigt att vänner kan ha en sån makt på något sätt. Men ni får mig att må bra bara av att finnas till.

1 Sofie:

skriven

Men du får mig att gråta! Ingen kan få mig att bli så glad som du. Så fin och så genomsnäll. Älskade vännen! ❤️

Kommentera här: