jag tror att jag har tur
Trots mot och ibland medgång så är jag väldigt lycklig. Jag vill mycket, jag försöker oändligt men ibland räcker det inte för att nå ända fram.
Men jag är okej med det, så länge jag har försökt så kan jag känna mig stolt.
Jag är även fruktansvärt stolt över min sambo.
Att av olika anledningar har han hamnat på sidan av rälsen och att ta sig över diket är det tyngsta. Men hur många gånger har han inte sagt att han inte orkar och idag kör han bara. Gång för gång gör han om och han gör rätt.
Jag älskar dig min själsfrände.
Varje dag gör du mig lycklig och att se din förändring får mig att känna en sån otrolig stolthet.
Iallafall kom cykeln igår till vincent men vi hade glömt stödhjul men självklart är vår lilla rockstjärna grym på allt så träning igår och idag är just nu en cyklande vincent utan stödhjul. Så duktig.
Malcolm kämpar på enormt med sin balanscykel och så fort det går som på smort ska han med få en cykel.
Sambon är på träning i Ockelbo och alla småknottar sover sen en halvtimme tillbaka.
Lite städ och ute mys får stå på schemat tills älsklingen kommer och det är dags för vår vardagliga kvällsmys.